Bless the broked road

För inte alls länge sen, alldeles nyss faktiskt.. så satt jag framför min dator och grät, för allt kan bara kännas värdelöst, fult, känslolöst och hemskt. Killproblem har nog alla haft, så svårt att förstå sig på dom. Samtidigt som jag sitter där och tycker synd om mig själv får jag reda på att en kille som typ alla mina vänner står nära vars bror har nyss gått bort och lämnat han och sin familj. När jag fick reda på det blev jag helt plötsligt arg på mig själv, hur jag kunde sitta och böla för en kille eller lite kärleksproblem medans folk runt om mig lider av så mycket mer smärta, ibland kanske man ska ta och tänka till över varför man sitter där och tycker synd om sig själv. Det finns folk som har det värre! Rest in peace



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0