End of the road

Nu mår jag bättre, mina samtal med maria & pappa får mig alltid att må bra! Men på senaste tiden har allting blivit så annorlunda, jag som hatar förändringar.. Jag hatar folk som ändrar sig, som bara kan skita i någon för en annan person, två som alltid funnits där för varandra, funnits där när vänner svikit en, sen bara över några dygn kan något sånt dyrbart försvinna för något som inte ens är värt det. Jag vet att det inte är värt det, jag skulle aldrig göra så, för jag vet.. att de vänner jag har håller man varmt om hjärtat och är rädda om dom som en skör glasskiva, för fina vänner växer inte på träd. Jag önskar bara alla kunde inse det och ta vara på dom man har och se sig lite omkring. För en dag kommer hon inse att jag inte finns där som förut, och det är faktiskt inte jag som kommer förlora på det utan hon. Men det jag vunnit på är att jag vet, att jag bara var tidsfördriv och att du inte alls var den personen jag trodde, utan en person som kan kasta vänner för ingenting.

But do you know what? Everything will come back to you one day.

I don't need people like you. I have friends that are worth dying for;


Sen finns det ju äkta vänner som man inte har kontakt med som bryr sig exakt lika mycket som en vän som alltid finns där. Carro ringde mig nu, orolig över mitt inlägg angående skolan och ville lägga in några visdomsord. Såna små saker kan betyda så mycket. Det finns inget finare än riktig vänskap. apropå fin vänskap ska jag nu till martina där jag ska sova, är lite sällskapssjuk :) Godnatt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0